onsdag 15 december 2010

Hallux Valgus - Del 2 (1 vecka)

Hasa. Jag har kommit på ett nytt sätt att förflytta mig på. Jag hasar mig fram i mina rosa och vitrandiga raggsockor. All tyngd på vänstern. Ner med hälen på högern. Spänn höger lår. Räta ut knäleden. Nu. Hasa! Ett steg fram med vänstern. Sen. Igen. Hasa! Jag har halverat transporttiden mellan soffan och badrummet sen i fredags. Sweet!


Randigt är det nya rosa.


Saker ATT GÖRA med foten i paket:
  • Dricka hutlösa mängder finkaffe dvs mörkrostat italienskt Passalacqua, malt i en Rancilio-mal, bryggt i en Moccamaster, drucken ut Rörstrands "FilippaK" (shit vilken stereotyp jag är, mainstream ut i fingerspetsarna, måste hitta nått nytt...).
  • Försöka trappa ner på de smärtstillande tabletterna trots att det ger en skön "flying high" känsla efter intag och trots att de ger mig en ursäkt att sova 12 timmar per dygn.
  • Blogga om illaluktande fötter, likväl om illaluktande ostar.
  • Uppdatera FB och Twitter så frekvent att "vännerna" blockar en. Antal "vänner" har minskat konstant sedan operationen.
  • Störa kollegor via MSN, Skype, Gtalk, Communicator genom att ständigt påpeka att man är hemma och är uttråkad (social media is the shit).
  • Läsa Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst" och få dåligt samvete för att man inte lyckats klämma ut en unge än (för det måste man tydligen för att få kalla sig kvinna).
  • Få karriärångest (helt tvärtemot vad jag brukar få) genom att läsa om alla lyckade kvinnor i "Passion for Business" som får ihop "livspusslet" på ett så förbannat bra sätt (att de förmodligen gråter sig till sömns varje kväll är det ingen som nämner).
  • Försöka kolla på första säsongen av "Solsidan" utan att vilja nita Ove och utan att skämmas och gömma sig bakom soffkuddarna när Alex uttalar sig.
  • Läsa "Harvard Business Review" och inte fatta ett skit av ledaren eftersom hjärnan känns som gröt och inte är upplagd för djupa makroekonomiska analyser (måste sluta med smärtstillande).
Saker att INTE GÖRA med foten i paket:
  • Duscha - det gör ont, man kommer inte åt och man känner sig fullkomligt förnedrad när man måste ropa på hjälp eftersom man inte kommer upp från badrumsgolvet. Lite skit har ingen dött av, eller?
  • Trampa på sin egna inpaketerade fot eller dunka den i soffbordet - kort sagt, det gör ont.
  • Ställa sig snabbt upp när man varit på toaletten - man svimmar och faller handlöst i klinkergolvet.
  • Ligga på hallgolvet, kritvit i ansiktet av smärta, när mannen kommer hem från jobbet - mannen tror då att man dött (rekommenderas verkligen inte om mannen har någon form av hjärtproblem).
  • Glömma viktiga saker i ett annat rum som man sen får hasa sig tillbaka och hämta, tex mobilen, vattenflaskan eller fjärrkontrollen.

Inga kommentarer: