Ger jobbet dig citroner?

Efter en redigt usel dag på jobbet igår (ja, jag har sådana också) sitter jag på T-banan tillbaka dit idag igen. Ibland förundras jag över hur mycket ett arbete faktiskt kan engagera en och igår engagerade det mig extremt mycket. Från att ha en riktigt bra känsla inför kommande år och nya strategier till att jag slog ihop min laptop och gick hem, fly förbannad, besviken och lite ledsen. Och det händer inte ofta, en gång vart tredje år kanske, max. Självklart handlade det även denna gång, som alla andra gånger, om politik och maktspel. Sådant som är svårt att påverka men som du påverkas av och måste lära dig att navigera. Men som av en slump (?) fick jag, i samma sekund som jag slängde ihop laptopen lite för hårt för dennes eget bästa, ett telefonsamtal från en forskarkollega och tillika fd forskningshandledare. Samtalet var kort och berörde inte alls det som föranlett min ytterst trista sinnesstämning. Men när jag avslutat samtalet och var påväg hem hade jag påmints om något mycket viktigt, min grundinställning till jobb och liv. För, för några år sedan när livet tedde sig ganska trist, fruktansvärt trist, hade jag ett samtal med samme kollega där han sa (tänk redig göteborska när du läser detta):

"-När livet ger dig citroner Sofi, gör lemonad!"

Ett riktigt cheesy statement, efterföljt av ett hjärtligt skratt. Men han hade ju rätt och igår ekade hans göteborska i mitt huvud och jag kunde inget annat än att le. Sagt och gjort, här kan inte deppas, här ska pressas citroner, göras lemonad och smidas planer. En riktigt usel dag övergick i kväll med middag och utvecklande samtal på Iranska favoritrestaurangen tillsammans med mannen. Mannen som inte bara är äkta man, men också en mycket klok organisationsutvecklare och teamleader (ibland har man tur). När mina jobbekymmer för dagen var överanalyserade och utagerade fortsatte kvällen hemma med en hyrfilm och en stor påse smågodis (mycket retro). Att hela kvällen finansierades med vinsten från tisdagens spel på matchen Sverige-Portugal (ja, jag är en landsförrädare som satte en summa på 2-3 som gav ca 51 i odds) och det blev en ordentlig summa över gjorde ju inte saken sämre (förrutom att jag grät blod över att inte få se Sverige i ytterliggare ett VM förståss). Tack vare några små citroner slutade dagen utmärkt och jag sov hur gott som helst hela natten.

Nu är det dags att sätta planerna i verket, att dricka lemonaden (guuud va cheesy, jag ryser när jag skriver det, men bra...) och le lite extra när jag kliver innanför dörrarna på kontoret.