söndag 19 augusti 2012

Midnattsloppet = comeback

T = 25 min snabbare än hon där bredvid.
Då jag under Göteborgsvarvet ådrog mig ett överansträngt knä, och som jag veckorna efter varvet ignorerade och körde på som vanligt med i spåret, och som sedan lade av fullkomligt när jag var i Indonesien, har jag inte kunnat träna ordentligt på nästan tre månader. Dagens Midnattslopp var en chansning, det fick bära eller brista, håller det inte kliver jag av. Det höll! Men oj vad långsamt det gick. Inte för att jag inte orkade utan för att jag var feg. Sista två kilometrarna vågade jag ta ut löpsteget och verkligen springa. Då gick det fort, men...jag slutade på dryga 15 minuter långsammare än vanligt. Vinnarskallen får sig en påminnelse om dödligheten då och då. Det svider.

söndag 5 augusti 2012

Sommarens fångst

Borre från Årstaviken.
Japp, det var allt. En liten, liten abborre. Men å andra sidan fångades den med enbart rev, flöte och krok (eftersom jag tio minuter tidigare trampade av metspöt).

Daniel Berlin Krog 26/7 2012

Daniel Berlin Krog 26/7 2012.
Den 26 juli gjorde vi det. Äntrade scenen till det som skulle komma att bli årets matupplevelse. Ändamålsenligt och storstilat (som vanligt) sladdade vi in på parkeringen, i en Toyota Aygo, till det som skulle bli kommande veckors samtalsämne, Daniel Berlin Krog i Skåne Tranås. Redan efter bara ett par steg i det knastrande gruset möttes vi av Daniel själv och hans föräldrar. Redan här visste jag, jag hade kommit hem.

Baksidan.
Just denna vecka 2012 bjöd på ett alldeles förträffligt väder (till skillnad från resten av sommaren) vilket innebar att de sex första serveringarna skedde utomhus, i trädgården, ackompanjerades av en rosa champagne. Resterande elva serveringar skedde inomhus, med undantag för smakbrytaren, de frusna krusbären, som också serverades utomhus efter en promenad i trädgården. Dessa rätter parades med alldeles härliga naturviner.

Gul mangol i trädgården.
Den mest underbara av rätter serverades som nummer nio i ordningen, "Baljväxter med lättkokt äggula och bryntsmör". Det smakade sommarlov. Det doftade som grönsakslandet hemma, då, när jag var barn. Blundar jag, ser jag raderna av sockerärt, brytärt och spritärt. I bakgrunden hör jag hönsen kackla. En katt som följer varje steg jag tar och en hund...som förstör stämningen totalt genom att hysteriskt jaga hönsen, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Nej, han var inte smart, min bruna, fyrbenta vän. Tillbaka till nummer nio, min absoluta favorit. Doften, smaken, skummet, äggulan. Allt.

Sommar.
Besöket varade i ungefär fyra timmar. Fyra timmar som i skrift är svåra att göra rättvisa. Hela upplevelsen gav en varm känsla, en hemmakänsla. Även om jag hemma inte har någon som öppnar toalettdörren på glänt och tänder lampan, innan jag ens hunnit resa mig helt från min stol och lägga ifrån mig servetten. Upplevelsen var dock total när den kolgrillade rotsellerin serverades av Daniel själv.

Daniel.
När vi slutligen satt i taxin tillbaka till Brantevik var vi nog alla lite överväldigade. Att taxichaffisen sedan var en kvinna i sina bästa år som tryggt och säkert körde oss hem i sommarnatten och som fick mig att till och med omvärdera mina tidigare uttalanden om Skånsk taxiverksamhet i allmänhet (tyvärr Taxi Kurir ni ingår inte i den omvärderingen) avslutade upplevelsen på ett fint sätt. Nedan följer maten samt ett slutligt betyg.

Vaktelägg i tomat och
peppriga blad.

Munk fylld med rökt fläsk och äpple.

Torkat innanlår av oxe.

Kallrökt makrill med blad och gurka.

Torsk med strandväxter och krondill.

Piggvar med sin rökta rom och blomkål.

Baljväxter med lättkokt äggula
och bryntsmör.

Kolgrillad rotselleri med gröt
och kirskål.

De första lökarna med potatis
och rökt sidfläsk.

Rå kalv med kålrabbi, senap och märg.

Frusna krusbär.

Mannen och fikonet.

Entrén.

Under mellanakten.

Toa.

Oxe lagad i talg och bär med
våra första rödbetor.

Våra hallon med vildrosor
och frusen getyoghurt.

Avslutningen. Isad fläder med råmjölk
och stekt fänkålsbröd.

Om Sushi Mizutani var min första gastro-erotiska upplevelse så var Daniel Berlin Krog definitivt min första religiösa uppenbarelse. Jag är frälst!