Åland

HavsVidden. Åland.

Jag har aldrig varit på Åland på riktigt. Aldrig landstigit. Bara passerat med Finlandsfärjan inpå småtimmarna på väg till Åbo eller Helsingfors. Nu har jag varit där. Tog flyget. SAAB 340 (stört litet plan). 25 minuter från Arlanda. En kasst-vind satte ner oss aningen för hårt på landningsbanan strax utanför Mariehamn. Sedan 60 min resa med taxi till norra Åland och HavsVidden. Jag kan bara rekommendera stället. Vackert så det gör ont. Bra avslutning på konsultlivet. Nu går jag vidare.

Slut på konsultlivet

Source: http://www.theupintheairmovie.com

Efter fyra år som hysteriskt resande konsult är det nu dags att byta bana. Alla dessa timmar i luften, påväg till en kund i en annan del av Sverige eller världen, kommer härmed att reduceras rejält. Från konsultliv till anställd i produktbolag kommer resdagarna, åtminstone inledningsvis, att minska. Jag är rätt glad för det. Att resa sliter. Sliter på dig själv, sliter på ditt sociala liv, sliter på din hälsa, sliter på din partner. Jag kommer självklart sakna livet i en resväska. Det har sina fördelar. Sin spänning. Men precis som i filmen "Up in the Air" med George Clooney är det i slutändan ett ganska sorgligt sätt att leva. I alla fall i längden. Jag har insett att alla guldkort på hotellkedjor och flygbolag är kul ett tag. Sen. Inte lika coolt. Mest sorgligt. Tyvärr känner jag igen mig alltför väl i filmen. Galet. Men nu så. Här ska en epok avslutas med en sista resa under konsultflagg. Så vart går resan? Jo. Till Åland. Av alla ställen.

Rolfs Kök

Oxkind.

I februari var mannen och jag hemlösa under två veckor. Så går det när man är naiv och försöker vara smidig mot de som köper ens lägenhet. När sedan de som säljer sin lägenhet till oss är totalt osmidiga inser man sitt misstag. När säljarna dessutom lämnar lägenheten i katastrofalt skick inser man att oärlighet varar längst. Helst vill jag outa deras namn här men det skulle vara lika moget som deras totala oförståelse för att vi inte ville flytta in i en lägenhet som inte var städad och med möbler kvar. Trösten blev några tusenlappar i ersättning efter en hätsk diskussion med en totalt ointresserad mäklare. Ja. Vi var naiva att tro att folk vill väl. Och, att människor i allmänhet "lämnar boendet som de själva önskar finna det" som det så fint heter. Men nej. Nästa gång blir det en avtalsbilaga i köpekontraktet som i detalj specificerar vad som får vara kvar i lägenheten vid utflytt samt vilka bakterienivåer som är acceptabla i badrum och kök. Jag ska själv göra bakterieodlingen.

Lätt generade fick vi till slut be våra vänner om två veckors husrum. Och eftersom de är underbara människor spenderade vi dryga två veckor av februari i deras hus i Täby. Fyra vuxna och en liten tjej på 1,5 år. Eftersom de inte ville ha betalt blev det en middag på Rolfs Kök som tack. Få restauranger i Stockholm bjuder på det Rolfs bjuder på. Dessutom mycket prisvärt.

Bröd på spett.

Charkuterier.

Ankhjärta.

Entrecôte med potatisgratäng
& Café de Parissmör.