Vårfix på ballen

Dynamitlåda med Ranunkel, Tulpan, 

Bellis och en och annan Pensé.

ÄNTLIGEN! Det är vår. Nästan sju långa skitmånader senare får jag återigen plantera blommor. Mitt favoritgöra, mitt kall, min terapi...framförallt det sista. Här är resultatet.

Lavendeln ser lite hängig ut.

Det som blev över.

Chalet Mattias*

Chalet Ristorante Mattias*, Livigno.

Nog för att vi är matälskare men ibland kan även jag tycka att vi går lite till överdrift, som denna gång. När vi skulle boka vårt boende i Livigno i de italienska alperna baserade vi vårt beslut på förekomsten av Michelinstjärnor i närheten, helt sonika bokade vi det chalet som låg närmast, dvs 10 meter från restaurangen Chalet Mattias*. Vi bokade bord dagen innan genom att gå dit och höra om de hade bord för två dagen efter. Något modigt när vi ändå bokat boende enbart för närheten till restaurangen, men planen höll. Visst fanns det bord.

Matsalen är liten med ett tiotal bord och känns väldigt, vad ska jag säga, stagead. Inte avslappnad, inte stel, utan bara förutbestämd och ganska tacky. Det var inga som helst problem att se maten eftersom mysbelysning inte verkar vara deras grej. Hur som, trots denna något förvirrande känsla kändes det hela helt rätt. Vi valde kockens avsmakningsmeny beståendes av sju rätter och självklart inledde vi med deras finaste Prosecco, vilken också levererade i jämförelse med de Prosecco vi druckit hemma i Sverige. Rent utseendemässigt gillade jag brödet bäst, speciellt det bröd som såg ut som en hundbajs. Det blev genast vår favorit. Kvällens bästa rätt förblev den första, en krämig svampcappuccino med kanderat cocktailtomat. Helt otroligt god och tomaten var verkligen något jag aldrig smakat tidigare, sötman, syran, ja allt. Övriga rätter serverade i förhållandevis snabb takt och alla innehöll någon form av ost, till och med glassen som serverades till risotton var baserad på parmesan. Jag älskar verkligen ost, i alla lägen, men efter denna middag mådde jag faktiskt dåligt. Min något känsliga mage gav mig helt enkelt fingret efter de sju rätterna.

Prosecco.

Hundbajsen.

Svampcappuccino med kanderad tomat.

Nått med parmesan i, definitivt.
(glömde skriva ned)

Kalv med persiljeshot.

Vaniljrisotto med parmesanglass.

Pocherat ägg med sparris och baconpolenta(?) 

Miniburgare, anklever och
den sista går jag bet på.

Tre olika chokladdesserter. 

Väl hemma gav även resten av min kropp mig fingret. Efter tre månader av stenhård, målmedveten träning fick jag ta ett ordentligt kliv tillbaka och köra om hela månad 3 för att kunna gå på den sista upptrappningen månad 4 för att slutligen toppa sent i maj. Men vad gör man inte för att få äta riktigt god mat i en hel vecka och dessutom avnjuta en stjärna.  

Livigno, Italien

Underbart.

En underbar och efterlängtad semestervecka spenderades på en bräda i Livigno, Italien. Om än känt för att vara snösäkert så var veckan efter påsk något av en chansning, men Italien levererade. Med flyg till Innsbruck, Österrike, tog vi oss till Italien via Schweiz och Munt la Schera tunneln som var något för klaustrofobisk för min smak. Väl framme bjöds det inte på något puder, dock en massa manchester, väldigt lite folk och underbar mat. Noteras bör att vi även hann med en stjärna, Chalet Mattias*. Matbilder från stjärnan kommer senare.

På gång @Arlanda Express.

Munt La Schera.

Lokalproducerad Salsiccia.

Underbar manchester.

Som bomull.

Dr Sofi och Dr Zipe.

En stöl.

Mottolino.

Doppio och socker med Furla-reklam.

Redo.

Italiensk fulpizza.

Lokal ekologisk öl.

Sliten Sofi i behov av
finfrukost @Larice.

Skickat via Blogsy