Hej Indien. Hej Shigella.

Rickshaw.
Observerat passagerarrekord: 16

Kan lugnt säga att nya jobbet tog riktig fart redan den första månaden. På fler än ett sätt. Första veckan bokades jag in på inte mindre än fyra tjänsteresor utomlands. Det där med att inte resa så mycket. Vart fick jag det ifrån? Första resan gick i alla fall tillbaka till Incredible India. Denna gång till New Delhi. Jag tyckte Chennai var rörigt. Chennai är verkligen ingenting mot Delhi. Begreppet 'megacities' får verkligen en helt ny innebörd i det här sammanhanget. Tokyo och New York i all ära. This is da shit. I alla dess former. På alla sätt och vis. För. 5 timmar efter att jag landat på Arlanda började jag känna mig "lite konstig". Nu. 10 dagar senare. Är jag 5 kg lättare och inte alls lika sugen på Palak Paneer...incredible India.

Från hotelltaket. På gatan nedanför
bor folk under presenningar.

Här går vi till jobbet.

Tillsammans med korna.

Eller så cyklar vi.

Trafikkaoset är med andra ord totalt.

Bästa nya jobbet

Hej nytt jobb.

Efter en kort tids velande (ca 30 sek) bestämde jag mig i början av 2011 för att byta bana. Vinka hej då till konsultlivet och IT-branschen. Säga hej till vad som än låg framför mina fötter. Oavsett om jag hade ett nytt erbjudande eller inte skulle jag lämna in min avskedsansökan i slutet av maj. Och det gjorde jag. Lite lättare, lite lyckligare. Det fina med det hela var att när jag väl stegade in hos chefen för att säga upp mig där i slutet på maj, hade jag redan ett erbjudande i bakfickan. Ett alldeles perfekt erbjudande. Ett sådant som kommer max en gång vart tionde år. En fotoperation senare är dagen D nu här. Nya fötter. Nytt jobb. Ny bransch. Nya människor. Jag har nog aldrig varit så nöjd med livet som nu. Det faller liksom på plats. Tyvärr vet jag också alldeles för väl hur snabbt det också kan rasa ihop. Men jag njuter så länge det varar. För jag är så jäkla värd det.